Meetings No 55
Intro
Strategisk mötesutveckling
Skåne lyfter upp möten på agendan i regionledningen.
Cover Story
Jan Lundgren, pianist
Improvisation är som ett språk med många nyanser.
Psykologiska Möten
Igår möttes vi på andra sätt
Hans Gordon: När man ser sig omkring är det mesta något annat.
Radar
Imex
Över 100 seminarier, interaktiva workshops och ”camp-fires”.
Samarbete
Ali Kazemi, professor
Forskning ska komma samhället till nytta.
Intermission
Boken Lunch with the FT
Ett urval av 52 klassiska intervjuer. Läs och njut.
Wildhuss
Mötets roll i finansiell kommunikation
Rikard Wildhuss om möteskommunikation.
Sharma
10 Quotes That Changed My Life
Robin Sharma berättar vilka de är.
Radar
Association Day
Imex höjer kunskapsnivån på seminarier och utbildningar.
Event
De lågt hängande frukterna är plockade
Möten och event är inga självspelande pianon.
Hjärnkoll
Aram Seddigh, Stressforskningsinstitutet
Sambanden mellan olika kontorstyper och hälsa.
Kellerman
Det tredje steget
Varför saknar Sverige utbildning i …
platsannonser
nyheter
viktiga möten
Klimatförändringar ger stora effekter för Östersjön
– lokala åtgärder och samarbete nödvändigt.
stora möten
Ytterligare ett fullspäckat år
på Karlstad CCC.
Omvärldsanalys
Resandet i världen
ökade kraftigt under 2017.
Jubileum
Svenska Mässan
fyller 100 år.
på nytt uppdrag
Didier Scaillet
ny vd för SITE och SITE Foundation.
forskning skapar möten som skapar kunskap
Mittuniversitetet
blir partner i Treesearch.
på nytt uppdrag
Maria Larsson
ny CFO för AccorHotels Europa.
Hållbarhet
Så kan transporter flyttas
från lastbil till tåg.
möten skapar event event skapar möten
Mötesforum kring evenemangssäkerhet
till Halmstad.
Framtiden inbokad
Första kongressen värvad
SeaU i Helsingborg.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo

Warning: getimagesize(images/images_issues/mi55/ali_kazemi__sara_appelgren.jpg): failed to open stream: Filen eller katalogen finns inte in /home/u/u0480172/meetingsinternational.com/www/articles.php on line 48
Ali Kazemi, professor

– Forskare vill gå vidare och djupare – och det är inte säkert att det är vad praktiker vill ha. De vill ha något som funkar. Oavsett om det handlar om ledningsfrågor, kommunikation eller massage. Sen har praktiker många gånger en förkärlek för enkla framgångsrecept. Det är därför en utmaning att mötas och utveckla ett sätt att förhålla sig till varandra och våra skilda perspektiv. Men det får inte skrämma oss från att söka dessa kontakter.

Ali Kazemi är biträdande professor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde och dekan för fakultetsnämnden för lärande, hälsa och samhälle. Han är ”referee” för flera internationella tidskrifter inom psykologi, sociologi och socialpsykologi, medlem i redaktionsrådet för International Journal of Conflict and Reconciliation samt chefredaktör för den internationella samhällsvetenskapliga tidskriften Social Justice Research.

– Vi började med att diskutera vad samverkan är inom humaniora, samhällsveten­skap och vårdvetenskap och vilka uttryck forskning kan ta i relation till det omgivande samhället.

Ali Kazemi säger att möten som koncept är väldigt centralt på högskolan.

– Som sociala varelser behöver vi ha andra människor omkring oss och tillfällen att träffas. Mötet är navet i vår socialitet på något plan, det kan vara både formella och informella möten. De ger oss tillfälle att utbyta information som är viktigt och centralt i vårt samhälle.

Men då handlar det om interna möten. Möten med det omgivande samhället, som består av både offentlig sektor och det privata näringslivet, har inte varit lika framgångsrika, enligt Ali Kazemi.

En förklaring till det är att det finns en konflikt mellan högskolesektorns tre uppdrag: utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället, som brukar kallas den tredje uppgiften.

– Den har hamnat längst ner på alla listor och har inte lika hög prioritet som utbildning och forskning. På sin höjd har man haft någon öppen föreläsning, skrivit en populärvetenskaplig artikel eller blivit intervjuad i media.

– Inte alltför sällan tar vi kontakt med företag och offentlig sektor när forskningsresultaten är klara och frågar om de kan vara till någon nytta. Nu vill vi bjuda in dem från början och starta tillsammans redan på problemformuleringsstadiet för att identifiera samhällsutmaningar, som det heter idag, och de kan vara många.

En annan förklaring till att den här typen av externa möten inte står högt i kurs är att forskare som premierar samarbete med det omgivande samhället och lite bredare frågor har svårt att konkurrera om forskningspengar, jämfört med dem som fokuserar på smala och avgränsade frågor. Man skulle kunna säga att det är bättre att forska om en liten groda i Paraguay än varför sjukskrivningarna ökar generellt i Sverige.

Lägg till det att vetenskapssamhället har definierat att bra forskning är sådan som publiceras i högt rankade vetenskapliga tidskrifter. Ett antal utvalda bedömare avgör vilka artiklar som ska publiceras och refuseras.

– Du måste ligga precis i forskningsfronten för att komma i fråga, och om din artikel publiceras blir den läst av en väldigt liten invigd krets.

Ali Kazemi slår fast att man givetvis kan definiera forskning utifrån andra syften, exempelvis att den ska komma samhället till nytta.

– Det är dessutom så att samverkan med det omgivande samhället inte har något meritvärde när tjänster ska tillsättas eller vid befordringar. De styrs i väldigt hög grad av vetenskaplig skicklighet, alltså om sökandens forskning är publicerad och i vilken omfattning den har blivit spridd.

Det betyder att personen som skickar in en ansökan till en forskningsfinansiär som är väldigt inomvetenskapligt orienterad, inte får igenom den om inte forskaren ställt smala och avgränsade frågor. Det här kan vara en förklaring till att mötesindustrin har haft svårt att intressera forskare.

– Forskare måste premieras för att de ställer andra frågor. Man måste lyfta fram att samverkan med omvärlden borde tillmätas ett meritvärde, det är inte så än. Samhällsnyttig forskning definieras inte av forskaren utan av forskaren och det omgivande samhället. Man kan ju inte strunta i gemene mans åsikter, problem och frågor. Samverkan bör därför bli en integrerad del av utbildnings- och forskningsuppdraget.

– Det är en fördel om vi kan utveckla projektet och ansöka om finansiering tillsammans. De ser saker som jag som forskare inte ser, och tvärtom. Ska modellen vi tar fram vara implementeringsbar måste den utsättas för den sortens prövningar.

I mars förra året började Ali Kazemi och hans kollegor planera ”Samverkan i forskning”, ett tema som ska pågå under hela 2013. Ledningen gav klartecken och de började konkretisera idéerna i september. Planeringsgruppen bestod av sex personer: Ali Kazemi, hans prodekan, två utredare på ledningskansliet, en person från kommunikationsavdelningen och en rådgivare från Gothia Science Park, som är kopplad till högskolan.

– Det är första gången vi gör det här och vi kom fram till att vi skulle ha fyra perspektiv: ledningens, forskarnas, det omgivande samhällets och forskningsfinansiärernas.

De träffades i februari i år och talarna var handplockade. De hade två externa föreläsare från Lund och Stockholm, vilka representerade forskarperspektivet.

– De hade studerat forskningssamverkan vid flera lärosäten och har varit viktiga inspirationskällor. De var samhällsvetare och representerade våra akademiska discipliner så det blev inget generellt högskoleperspektiv.

En annan talare var förbundsdirektören för Skaraborgs kommunförbund, som består av femton kommuner. De bjöd också in representanter från Volvo Cars ­Engine och Paroc i Skövde, för att få veta mer om deras verksamhetsutveckling. Inbjudna var även representanter för forskningsfinansiärerna Vinnova, Formas och Tillväxtverket.

– Det är stora forskningsfinansiärer som stöder och finansierar samverkansprojekt. En regional stiftelse var också inbjuden.

– Från Göteborgs universitet/Sahlgrenska akademin kom en grupp och berättade om ett projekt som handlar om uppföljning av högt blodtryck med mobiltelefon. Vi hade även med egna forskare, vilka arbetar i ett tvärdisciplinärt projekt, som forskar om massagefåtölj och välbefinnande. Vi hade också talare som tog upp framtidens företagande och välbefinnande.

Det var ett fyrtiotal personer som samlades och Ali Kazemi tycker att det var värt allt arbete.

– Den här fokusdagen med en pandeldebatt var bara starten. Vi har lagt grunden och ska följa upp med två, tre halvdagar. Vi har fått väldigt bra tankar att arbeta vidare med och följer upp med match making eller speed dating under senare delen av våren. Då blir det rundabordssamtal i mindre grupper. Deltagarna kommer med sin egen agenda: det här har jag eller vi gjort, det här kan jag och det här vill jag göra. Det blir mest lokala deltagare, men det talas redan om att en representant för en av de stora forskningsfinansiärerna kan komma till den tredje träffen i ett specifikt projekt.

– Den stora vinsten är att både forskare och representanter för det omgivande samhället fick en nyanserad bild av vad samverkan är och vilka uttryck den kan ta. Genom de projekt som presenterades ökar förståelsen, var och en kan börja fundera på vad de kan göra utifrån sin kompetens.

Ali Kazemi och hans medarbetare har själva ansvarat för allt från idé till genomförande och utvärdering. Utgifterna har varit låga. Projektgruppen betalar inget för lokalerna och kostnaderna för tågbiljetter, gästernas lunch, fika, fruktkorg och små arvoden har de tagit ur fakultetsnämndens budget.

– Vi höll i alla beställningar, ordnande namnbrickor och såg till att allt fungerade. Mötet var för litet för att lägga ut på en extern leverantör.

När Ali Kazemi summerar mötet är han nöjd. Det är inte något som han skulle ha gjort annorlunda.

– Nej, faktiskt inte. Vi började planera väldigt tidigt, vi testade mycket och förankrade det i verksamheten. Det är ju det man vill ägna sig åt och inte brandsläckning. Fungerar det kan man som arrangör bara flyta med under mötet och fokusera på det som sägs.